torsdag 13 augusti 2009

Varför är Israel-Palestina en höger-vänsterfråga?

Skillnaden mellan höger och vänster suddas ut mer och mer. Moderaterna blir det nya arbetarpartiet och socialdemokraterna gillar privata företag. Centrala ideologiska grunder förflyttas. Samtidigt finns det frågor som förblir tydligt höger och vänster fast de inte går att föra tillbaks till grundideologerna. Två tydliga exempel är Israel-Palestina konflikten, som jag kommer att behandla här samt uttalanden om islamofobi respektive antisemitism som jag kommer att behandla i en senare text. I dessa frågor verkar en persons placering på en höger- vänsterskala avgöra vad man ska tycka.

Varför är det så att människor på högerkanten alltid försvarar Israel, oavsett om landet styrs av Likud eller Arbetarpartiet? Varför är det så att människor på vänsterkanten alltid försvarar Palestina oavsett om landet styrs av PLO eller Hamas. Det finns få frågor som är så laddade och hela valet av språk verkar styras av ens höger- respektive vänstertillhörighet. Vänstern talar om att landet Palestina är förtyckt av en ockuperande krigisk och apartheidliknande stat som byggt in dem bakom en ”berlinmur”. Högern talar om Israel som regionens enda demokrati som måste försvar sig med en skyddsbarriär mot aggressiva självmordsbombande terrorister.

Högerretoriker väljer ofta att blunda för eller bagatellisera Israels övervåld, bosättningar på stulen mark, mördande av barn och raserande av oskyldiga människors hem. Vänsterretoriker väljer ofta att inte prata om Hamas grumliga demokratisyn, deras fängslande och avrättande av sina egna oppositionella landsmän. Palestinaschalen har blivit en vänstersymbol och Israels flagga en högersymbol.

Jag kan inte hur jag än gör förstå i vilka ideologiska arv som förklarar detta. Är det inte till och med så att Israel byggdes upp, till stor del, av en vänsterrörelse med kollektiva jordbruk och gemensamt ägande? Är det inte så att de muslimska palestinska partierna med en ofta moralkonservativ ådra, betonande av familjen och religionen som centrala delar i statsbygget ligger nära klassisk högerideologi?

Kan man imponeras av Israels demokratiska institutioner, samtidigt som man föraktar landets likheter med Sydafrikas apartheid? Kan man se det lidande som palestinierna orättmätigt utsätts för samtidigt som man fördömer Hamas tortyr av sina egna? Jag önskar att vi i framtiden får se ungmoderater i Palestinaschalar som protesterar mot Israels ockupation. Samtidigt vill jag se ung vänster demonstrera för Israels rätt att existera. Det borde inte vara omöjligt, för detta är ingen fråga om höger och vänster. Eller?

1 kommentar:

  1. Det har alltid lagt i högerns stil att ställa positivt till dem som har makten, om dessa försvarar frimarknad och dylikt. Inte således Sovjet och dylikt. Hitler föll högern mer på läppen än Stalin. Israel har dessutom många etablerade affärsmän och många personligheter har varit av judiskt ursprung. Höger engagerade sig inte lika mycket i försvaret av judendomen under Hitlers tid. sedan var det uppenbart att man måste ta avstånd och ställa sig leden mot nazismen. Men hur antinazistisk var Sverige under Hitler?
    Vänstern har alltid använd de undertrycktas och illa behandlades försvar som sin linje, vilket också lett till fadäser. Socialism hör hemma i det stödda, även när de får makten.
    Palestina har ingen betydelse för den förmögna världen. Israel har större inflytande härvidlag. Men vi får inte glömma att Göran Persson var helt köpt av Israelanhängarna. Han använde t o m ogffentliga medel för att skapa en särskild "myndighet", en forskningsinstitu-tion om förintelsen, som om forskningen inte vore något som hör hemma i universitetet. Så fort högern tog öven regeringsmakten så påtvingades denna instuitution även forskningen om kommunismens brott.
    Höger och vänster gör inga sakliga bedömningar och har inga förnuftigt valda stöd till det ena eller det andra. Definierar man sig som höger eller vänster, då blir man direkt enögd.

    SvaraRadera