Ibland kan jag bli lite trött på argumenterande mot Sverigedemokraterna. Inte det att jag inte instämmer i kritiken som riktas mot SD, men ibland känns den överflödig. SD:s åsikter härstammar från en tid där nationalismen stod högt på agendan och vi vet alla hur det slutade. Det är en tid som Tyskland har fått ta en massa skit för vilket naturligtvis inte är obefogat, men det glöms så lätt bort att övriga Europa i stort sett var av samma skrot och korn då det handlade om människosyn, den människosyn som nu SD vill propagera för. En människosyn där människor kategoriserades som bättre, sämre och de som ansågs totalt värdelösa. Tyskland var inte ensam med denna kategorisering och Sverige var på inget sätt ett helgonland som så ofta har gets sken av – inte minst i skolans historieämne, där de vita bussarna har lyfts fram och att Sverige minsann och dag var neutrala - neutrala up my as.
Ett stort problem är att Tyskar har framstått som skurkar och judar som offer. Naturligtvis var många tyskar skurkar och betedde sig som svin, men deras människosyn delades av många européer och naturligtvis var judarna offer, men det var även romer, homosexuella, handikappade, etcetera.
Jonathan Freud skriver i Romer:
1904 infördes ett totalt invandringsförbud för zigenare. Stadgan avskaffades först 1954 och var så effektiv att, under fyrtio år, endast tre zigenare lyckades ta sig in i landet, varav två flickor som av misstag togs med i Röda kors-bussar från Ravensbrück 1945. Man trodde de var judinnor eller fransyskor. Hade man vetat att de var zigenskor hade de, i enlighet med svensk lagstiftning, lämnats kvar att dö.
(2006: 131)
Carl von Line var en av upphovsmännen bakom rasideologin. Sverige var först i världen med ett rasbiologiskt institut. Mellan 1935 -1976 tvångssteriliserades 63 000 personer i Sverige, vilket ger Sverige en andra plats efter Tyskland. Homosexualitet klassades som sjukdom fram till 1979.
Men Sveriges bidrag till den bisarra människosynen sammanfattar Magnus Betnér bäst:
Det mest känsliga är nog att halva näringslivet, alla höga militärer och en jävla massa vanligt folk dessutom faktiskt tyckte att Hitler hade sköna idéer. Jag tror att det är det som är det mest känsliga, inte att kungens pappa gick och heilade på festerna ute i Nürnberg.
Dom här idéerna som Hitler hade dom har han ju dessutom fått från Sverige till ganska stor del; det är ju lite intressant att man inte lär ut det i skolorna. Man lär ju inte ut någonstans om det rasbiologiska institutet som öppnades 1922 i Uppsala, som sen stod som modell för Tysklands likadana institut.
… Men det här med att Sverige faktiskt var först med ett rasbiologiskt institut där man skulle mäta zigenare och peta på samer och se vad som hände det är ju inte så noga, det behöver vi inte lära ut, att Linné, sköna goa Linné som vi har på hundringen att han var först med att ordna folk efter raser …
Man borde kanske kunna lära ut att Anders Retzius faktiskt, också en svensk, 1840 kom på att med ett vanligt skjutmått så här kunde man ju mäta judar och se vem som var jude på riktigt. Det är jättepraktiskt att kunna katalogisera folk och att vi faktiskt byggde upp en hel vetenskap som gick ut på det här att man skulle se på folk om de var brottslingar eller se på olika folkslag hur dom beter sig som man ju vet att dom gör…
Men det ska man inte snacka om, det pratar man inte om i skolorna det här att vi faktiskt hade dom hårdaste steriliseringslagarna i hela världen…
Så tänker folk att släpp det där, det hände ju på trettiotalet det spelar väll ingen roll, nä det spelar kanske ingen roll, men de här lagarna togs inte bort förrän 1974. Vi steriliserade fortfarande folk 1974 med motiveringen att man var sinnesslö …
Vad jag vill komma fram till är att Tysklands människosyn delades i stort med övriga Europa och det var inte bara judar som var offer. Och att allt detta växte sig starkt i en tid då nationalism stod högst på agendan och författare som Verner von Heidenstam kritikerrosades, som för övrigt var med i Riksföreningen Sverige – Tyskland.
När man då slutligen kan konstatera att Sverige inte var ett helgonland och att judar inte var de enda som var offer under andra världskriget kan man konstatera att eländet grundades i en inhuman människosyn vilken nu SD vill värna om liksom att de vill framställa svenskar som hederliga människor med en beundransvärd historia bakom sig.
Slutligen vet vi också att de judar som flytt Tyskland och sökte skydd i Sverige åkte på porten och fick återvända till en säker död – Hur vet vi att fallet inte är det samma idag? Hur kan vi i Sverige stoltsera med att vi inte har dödsstraff när vi samtidigt nekar människor uppehälle som har flytt för livet och på så sätt blir delaktiga i deras öde – i många fall troligen tortyr och död.
Det kan då bli lite tröttsamt med argumentationer mellan oss vanliga dödliga och SD-anhängare då det finns en väsentlig grundskillnad mellan oss och dem och det är vår människosyn. Jag tror att om vi hade ändrat orden muslimer och homosexuella till judar när dårar som SD-anhängare och Åke Gren- fans propagerar/predikar så hade folk reagerat kraftigare mot deras otyg, men frågan är om det går att komma fram till någon solid slutsats eller väcka folk till förnuft när deras människosyn är så pass vidrig som den de facto är?
Det tragiska i kråksången är kanske ändå att SD:s tragiska värderingar inte endast delas med deras anhängare utan att även många av de etablerade partierna ligger inne med samma skräp. Tänk bara på Ny Demokratis tokigheter som till en början bespottades av de övriga riksdagspartierna, men som senare genomfördes av de samma. Faran när man lägger allt krut mot SD är att till exempel nuvarande regering kommer undan med en massa sattyg där medborgare delas in i vi och dom vilket vanligtvis resulterar i vi mot dom.
Min andemening blir att så länge allt ljus läggs på Sverigedemokraterna riskerar den verkliga makten att inte granskas och ifrågasättas.