I alliansens proposition om den ”nya” gymnasieskolan föreslås stora förändringar: en halvering av ämnena svenska och samhällskunskap på de yrkesförberedande utbildningarna samt borttagandet av estetisk verksamhet. Förändringarna får drastiska konsekvenser för såväl elever som demokrati och samhället. Alliansen ”framtidsväg” är snarare ett steg tillbaka och en återvändsgränd i ett samhälle där dörrar måste hållas öppna.
Språk är makt
På yrkesförberedande utbildningar föreslås en halvering av ämnena svenska och samhällskunskap. Detta skapar ett delat, olikvärdigt samhälle. Elever på yrkesorienterade utbildningar hamnar utanför samhällsdebatten. Detta undergräver demokratin. Språk är makt och kunskap om samhällspolitiska system är en förutsättning för ett aktivt samhällsdeltagande.
I direktiven till gymnasieutredningen står:
Läs- och språkutveckling har en grundläggande betydelse för lärande och för möjligheten att delta i samhällslivet. Ämnet svenska har därmed en särställning i skolan. Det är allvarligt att så många elever, i synnerhet på yrkesförberedande program, inte lyckas med att nå målen i ämnet svenska. (Tilläggsdirektiv till Gymnasieutredningen U 2007:01)
Alliansens lösning på detta är att halvera svenskan på de yrkesförberedande programmen - en enkel och farlig lösning till högre måluppfyllelse. Man tar helt enkelt bort de ämnen eleverna har svårt för och vips får man bättre statistik. Svenskans särställning gäller tydligen bara högskoleförberedande utbildning. Om språk är makt och är av grundläggande betydelse för att kunna delta i samhällslivet blir det väldigt tydligt vilka alliansen tycker ska ha den makten. Det påminner lite om Voltaires tanke om att bildade arbetare är värdelösa bakom plogen. Bagare och elektriker gör sig icke besvär. Detta trots att väldigt många som går yrkesförberedande program väljer att studera vidare på högskola senare i livet.
Estetisk verksamhet ökar kreativiteten
EU har fastställt åtta nyckelkompetenser för att medborgarna på ett flexibelt sätt snabbt ska kunna anpassa sig till en föränderlig och sammanlänkad värld. En av kompetenserna är kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Trots detta bortser man i propositionen helt från kulturens betydelse för lärandet och samhället. Estetisk verksamhet är en oerhörd tillgång i den svenska skolan och tränar förmågor som kreativitet, samarbete, självförståelse och inlevelseförmåga – förmågor som utgör en konkurrensfördel i framtida arbetsliv. Fantasifulla människor klarar omställningar och problemlösningar bättre. Ett borttagande av ämnet som kärnämne riskerar att leda till ensidigare människor, torftigare framtida kultur & samhällsliv, mindre kreativa tankar; mindre av entreprenörskap, minskat intresse för det kulturella livet samt sämre arbetsutsikter för kulturutövare.
Människan är mer än en produkt
Förslaget skapar en falsk indelning mellan teori/praktik och estetik. De båda hjärnhalvorna stimulerar och förutsätter varandra. Estetisk och teoretisk verksamheten har en positiv effekt på elevernas inlärning i de yrkesrelaterade ämnen och tvärtom. Alliansen talar om vikten av valfrihet och av att se att varje individ är unik ändå delar man in eleverna i två stora kollektiv: Praktiker eller teoretiker. Något där emellan finns tydligen inte. Man sänker tiden för individuella val och motsätter sig lokala kurser och program. Tala om att se individen? En halvering av ämnena svenska och samhällskunskap på yrkesförberedande program och borttagandet av estetisk verksamhet vore förödande resursslöseri för skolan och Sverige som nation. Man är mer än sitt yrke!
Med tanke på debatten om svenska elevers bristande kunskaper är frågan om botemedlet är att skära ner på kunskap? För ett aktivt demokratiskt samhälle behövs mer kunskap och större allmänbildning, inte mindre. Som arbetsmarknaden ser ut är man tvungen till flexibilitet och att byta bana under flera skeenden i sitt liv. En snävare utbildning i botten krymper förmågan till omställning. Kan en sextonåring välja för livet? Få elever väljer att arbeta vidare inom det område som gymnasieskolan utbildat dem för.
Propositionen genomsyras av ett produkttänkande och synsättet rymmer ett klassmässigt problem. Historien visar att en indelning av människor som ”praktiker” eller ”teoretiker” ökar de klassmässiga klyftorna. Det visar sig att arbetarklassens barn väljer yrkeslinjer och medelklassens barn väljer teoretiska linjer. I tid med att samhället blir allt mer komplext och globaliserat och strukturomvandlingen går allt snabbare väljer man att satsa på specialisering i stället för bredd, samt minskar tiden för språk och samhällskunskap på yrkesprogrammen. Hur hänger det ihop? Förslagen skapar ett delat samhälle, minskar samhällsengagemanget och vidgar utanförskapet Är det verkligen det samhället vi vill ha?
Fredrik Reinfeldt avfärdar kritik mot alliansens förslag, från Mona Sahlin, med motiveringen att hon inte har någon erfarenhet av skoltrötta ungdomar. - Billigt och plumpt! Nåväl, vi har garanterat större erfarenhet av detta än vad han har. Trots det eller kanske tack vare det motsätter vi oss starkt alliansens förslag.
Protestera nu
Propositionen har nu presenterats för riksdagen men ännu har inget beslut tagits. Än finns tid att agera. Protestera nu!
Debattörer: Erik Nihlgård, Lena Hurtig, Jessica Pellegrini, Ola Nihlgård- lärare med stor erfarenhet av skoltrötta elever
Together for a Better day vill ge framtidshopp till unga
13 timmar sedan